Vad händer när en stad verkligen satsar på cykling under ett helt decennium? Paris svarar på den frågan med imponerande siffror: antalet cyklister fördubblades mellan oktober 2022 och oktober 2023, enligt uppgifter som den franska tidningen Le Monde rapporterat om. Det handlar inte om en tillfällig sommarboom – rekordnivåerna höll i sig även när höstregnet satte in.
150 miljoner euro och en stad i rörelse
Grunden till det som händer i Paris lades redan 2015, när borgmästare Anne Hidalgos administration sjösatte en ambitiös cykelplan med en budget på 150 miljoner euro. Målet var tydligt: fördubbla cykelvägnätet och bygga den infrastruktur som krävs för att vardagscykling ska bli ett realistiskt alternativ för fler parisare. Sedan dess har staden fortsatt att bygga ut och sammankoppla sitt nät av skyddade cykelbanor.
Den långsiktiga visionen är att Paris ska bli en ”100 procent cykelstad” – ett mål som kan verka djärvt men som den faktiska utvecklingen börjar ge trovärdighet åt.
Infrastruktur skapar efterfrågan – inte tvärtom
David Belliard, Parisbiträdande borgmästare med ansvar för omvandlingen av stadens offentliga rum och mobilitet, menar att cyklingen i Paris nu är långt bortom ett trendstadium. Han konstaterade att rekordnivåer noterades trots att vädret försämrades under hösten 2023.
Belliard framhöll också en princip som kan låta enkel men som är svår att omsätta i praktiken: inom mobilitet handlar det mer om utbud än om efterfrågan. Kommunen har, enligt honom, ”massivt förstärkt infrastrukturutbudet” – och cyklisterna har svarat.
Det är en insikt som stämmer väl med forskning och erfarenheter från andra städer: bygg sammanhängande, trygga cykelbanor och fler människor väljer cykeln för sina vardagsresor.
En nationell rörelse tar form
Paris är inte ensamt. Under 2023 presenterade den franska regeringen en nationell satsning för att öka cykling och förbättra infrastrukturen i hela landet. Det tyder på att den omvandling som skett i huvudstaden kan bli ett mönster för hur franska städer i stort planerar sin framtida stadsrörlighet.
För Stockholm, som trots goda ambitioner fortfarande brottas med glapp i cykelvägnätet, är Paris-exemplet en påminnelse om vad konsekvent och långsiktig finansiering faktiskt kan åstadkomma.
Vad kan andra städer lära sig?
- Tålamod lönar sig: Effekterna av 2015 års plan syns tydligt först nu, ett decennium senare.
- Sammankoppling är avgörande: Det är inte enskilda cykelbanor utan ett nät av dem som förändrar resvanor.
- Infrastruktur skapar sina egna resenärer: Cyklister dyker inte upp av sig själva – de behöver trygga, praktiska vägar att cykla på.
- Politisk uthållighet krävs: Paris-satsningen har hållit i sig genom flera mandatperioder och väderväxlingar.
Paris ger Europa ett av sina tydligaste bevis på vad som händer när ord om hållbar stadsmobilitet faktiskt följs av handling och kronor – eller i det här fallet, euro.
What happens when a city truly commits to cycling for an entire decade? Paris answers that question with impressive figures: the number of cyclists doubled between October 2022 and October 2023, according to data reported by French newspaper Le Monde. This is not a temporary summer boom – record levels held even when autumn rain set in.
150 million euros and a city in motion
The foundation for what is happening in Paris was laid back in 2015, when Mayor Anne Hidalgo’s administration launched an ambitious cycling plan with a budget of 150 million euros. The goal was clear: double the cycling network and build the infrastructure needed to make everyday cycling a realistic option for more Parisians. Since then, the city has continued to expand and interconnect its network of protected cycle paths.
The long-term vision is for Paris to become a ”100 percent cycling city” – a goal that may seem bold but which actual developments are starting to lend credibility to.
Infrastructure creates demand – not the other way around
David Belliard, Paris deputy mayor responsible for transforming the city’s public spaces and mobility, argues that cycling in Paris is now far beyond a trend stage. He noted that record levels were recorded despite the weather worsening in autumn 2023.
Belliard also emphasized a principle that may sound simple but is difficult to implement in practice: in mobility, it’s more about supply than demand. The city has, according to him, ”massively strengthened infrastructure supply” – and cyclists have responded.
This is an insight that aligns well with research and experiences from other cities: build coherent, safe cycle paths and more people will choose the bike for their everyday trips.
A national movement takes shape
Paris is not alone. In 2023, the French government presented a national initiative to increase cycling and improve infrastructure across the country. This suggests that the transformation that has taken place in the capital could become a model for how French cities in general plan their future urban mobility.
For Stockholm, which despite good ambitions still struggles with gaps in its cycling network, the Paris example is a reminder of what consistent and long-term funding can actually achieve.
What can other cities learn?
- Patience pays off: The effects of the 2015 plan become clearly visible only now, a decade later.
- Connectivity is crucial: It is not individual cycle paths but a network of them that changes travel habits.
- Infrastructure creates its own travelers: Cyclists don’t appear on their own – they need safe, practical routes to cycle on.
- Political persistence is required: The Paris initiative has held through several election cycles and weather changes.
Paris provides Europe with one of its clearest proofs of what happens when words about sustainable urban mobility are actually followed by action and funds – or in this case, euros.
