Utmärkt cykelväder! Cykelväder i dag kl. 07–09 🌡️ 10,9°C  ·  💨 1,7 m/s NO  ·  🌧️ 0,0 mm/h

Var tredje fritidsresa bland unga sker med kollektivtrafik – men bilen dominerar för de flesta

A bustling urban transit hub in Stockholm on a Saturday evening

Ny statistik från Kollektivtrafikbarometern visar att sport och träning toppar listan över fritidsresor – men att bilen fortfarande dominerar. Bland 15–19-åringar görs hela 32 procent av fritidsresorna med kollektivtrafik.

Ny statistik från Kollektivtrafikbarometern kastar ljus över hur vi svenskar tar oss till träningen, kompisarna och naturen på fritiden – och visar tydligt att bilen fortfarande är det dominerande valet. Men rapporten pekar också på konkreta möjligheter att locka fler att hoppa på bussen eller tunnelbanan när vardagen väl är slut för dagen.

Fritidsresor – det tredje största kollektivtrafikändamålet

Kollektivtrafikbarometern är Svensk Kollektivtrafiks återkommande resvane- och attitydundersökning, som varje år samlar svar från nära 100 000 slumpmässigt utvalda personer. I årets temarapport, publicerad i juni 2026, står fritids- och besöksresor i fokus. Det visar sig att denna kategori utgör 22 procent av alla kollektivtrafikresor – en inte obetydlig andel, men ändå klart lägre än resor till arbete och studier (39 procent) samt inköp och service (26 procent).

Sport och träning är den allra vanligaste typen av fritidsresa, särskilt bland män. Socialt umgänge kommer på andra plats och är den dominerande kategorin bland kvinnor. Kvinnor gör sammantaget en något större andel fritidsresor med kollektivtrafik (24 procent) jämfört med män (21 procent).

Utan bil – nästan allt sker hållbart

En av de mest slående siffrorna i rapporten handlar om skillnaden mellan de som har tillgång till bil och de som inte har det. För den bilförare som saknar körkort eller tillgång till bil görs hela 87 procent av fritidsresorna till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Bland de som har bil hemma är motsvarande siffra bara 32 procent.

– Kollektivtrafiken spelar en viktig roll för att de som inte har körkort och bil ska kunna utöva sina fritidsintressen, säger Mattias Andersson, branschexpert på Svensk Kollektivtrafik.

Det är med andra ord en stor och sårbar grupp som är beroende av ett väl fungerande kollektivtrafiknät för att kunna leva ett aktivt fritidsliv – något som borde vara ett tungt argument i debatten om kvälls- och helgtrafik.

Växlarna – de som optimerar sitt resande

Rapporten delar in resenärerna i grupper beroende på hur de reser. De så kallade växlarna – personer som har tillgång till både bil och kollektivtrafik och väljer beroende på situation – visar sig ha den högsta andelen kollektivtrafikresor på fritiden, med 25 procent. De renodlade bilisterna ligger lägst på 19 procent. Det tyder på att växlarna aktivt väger in faktorer som restid och parkeringsbesväret när de väljer färdsätt, snarare än att per automatik ta bilen.

Det är just den gruppen som är mest intressant att nå ut till med bättre information och mer tillgänglig kollektivtrafik – och för oss cyklister i Stockholm är det en välbekant dynamik. Fler alternativ leder till klokare val.

Lördag är den stora kollektivtrafikdagen – och naturen den stora förloraren

Statistiken visar att fritidsresandet med kollektivtrafik är som störst på lördagar, då 37 procent av resorna sker, jämfört med bara 18 procent en vanlig tisdag. Fördelningen över årets månader är däremot relativt jämn.

En kategori sticker ut som särskilt svår att nå: resor till friluftsliv och natur. Där är andelen kollektivtrafikresor hela tio procentenheter lägre än andelen bilresor. Det är knappast förvånande, men det illustrerar att infrastrukturen utanför stadskärnan fortfarande haltar rejält.

Unga åker kollektivt – men fler behöver lockas

En ljuspunkt är ungdomarna. I åldersgruppen 15–19 år görs 32 procent av fritidsresorna med kollektivtrafik – klart högre än genomsnittet. Det visar att vanan att resa kollektivt på fritiden finns där, men att den riskerar att konkurreras ut när körkortet väl är taget.

Rapporten pekar på att många som valde bilen uppger brist på tillgänglig kollektivtrafik som skäl. Mattias Andersson lyfter fram att lösningen delvis handlar om att förbättra utbud och tidtabeller, men också om att förändra resenärernas mindset. Han ser särskild potential i att hitta nya kollektivtrafiklösningar för sport- och kulturaktiviteter, där många samlas på samma plats vid återkommande tillfällen – ett perfekt läge för samordnade transportlösningar.

Vad innebär det här för oss som cyklar?

Cykel nämns genomgående som ett av de hållbara alternativen vid sidan av gång och kollektivtrafik. I en stad som Stockholm, där kombination av cykel och kollektivtrafik är ett naturligt sätt att ta sig runt, är det positivt att se att potentialen för ökat hållbart resande på fritiden är stor. Bättre kvälls- och helgtrafik gynnar inte bara kollektivtrafikresenärerna – det gynnar hela det hållbara transportsystemet.